Automobil-Verkehrs- und Übungs-Straße: Berlins ikoniska racingbana

Automobil-Verkehrs- und Übungs-Straße: Berlins ikoniska racingbana

Automobil-Verkehrs- und Übungs-Straße, eller AVUS som den oftast kallas, är en unik del av motorsportens historia. Den här racingbanan, som också fungerade som allmän väg, har en fascinerande bakgrund som sträcker sig över ett sekel. AVUS var inte bara en plats för racing – den var en testbädd för bilindustrin och en föregångare till moderna motorvägar.

Från vision till verklighet

AVUS föddes ur en dristig idé 1907. Kaiserlicher Automobilclub ville skapa en testbana för bilindustrin. Men som med många storslagna planer tog det tid att förverkliga idén.

Pengar var ett problem. Byråkrati ett annat. Första världskriget satte käppar i hjulet. Det dröjde till 1921 innan banan äntligen stod klar.

En unik design

AVUS var ingen vanlig racingbana. Den bestod i princip av två långa raksträckor. En hårnålskurva i vardera änden band ihop dem.

Banan var ursprungligen nästan 20 km lång. Med tiden kortades den ner. Den sista versionen mätte bara 2,6 km.

Norra kurvan: En ikon och en fara

1937 fick AVUS sitt mest kända kännetecken. Den norra kurvan byggdes om till en brant doserad kurva. Den såg ut som en vägg av tegelsten. Förarna körde nästan vertikalt.

Kurvan var spektakulär. Den var också livsfarlig. 1967 revs den.

Mer än bara en racingbana

AVUS var unik. Den fungerade både som racingbana och allmän väg. Idag är den en del av motorvägen A115.

Detta dubbla syfte gjorde AVUS speciell. Den var världens första väg byggd enbart för bilar. Den inspirerade till och med byggandet av Italiens första autostrada.

Storhetstid och dramatik

AVUS upplevde sin storhetstid före andra världskriget. Här tävlade legendariska märken som Auto Union och Mercedes-Benz.

Men banan var också skådeplats för tragedier. Under det första tyska Grand Prix 1926 omkom fyra personer i en olycka. Trots detta fortsatte racingen.

Rekord och prestationer

AVUS var länge världens snabbaste racingbana. Här sattes otaliga rekord.

1937 nådde Rudolf Caracciola en hastighet på 380 km/h i en Mercedes-Benz W125. Det var det snabbaste varv som någonsin körts på en racingbana vid den tiden.

Avus betydelse för motorsporten

AVUS var mer än bara en racingbana. Den var en testbädd för ny teknik. Här utvecklades nya vägbeläggningar som senare användes på motorvägar runt om i Tyskland.

Banan spelade en viktig roll i utvecklingen av snabba bilar. Den långa raksträckan var perfekt för att testa höghastighetsprestanda.

Publikens perspektiv

AVUS-racen var enormt populära. Som mest lockade de över 300 000 åskådare.

Men från åskådarnas synvinkel kunde racen vara lite tråkiga. De fick mest se bilarna susa förbi i hög fart på raksträckorna.

Avus sista dagar

1998 kördes det sista racet på AVUS. Det var slutet på en era. Men banans arv lever kvar.

Säkerhetsproblemen hade blivit allt tydligare. Banan kortades ner flera gånger. Chikaner lades till för att sänka hastigheterna. Men det räckte inte för att rädda AVUS som racingbana.

Avus idag

Idag kan du fortfarande besöka delar av AVUS. Mercedes-Benz-tornet och restaurangen finns kvar. De gamla läktarna har blivit eventlokaler.

Spår av den legendariska södra kurvan kan hittas i skogen längs motorvägen.

En del av Berlins själ

AVUS är mer än bara en gammal racingbana. Den är en del av Berlins historia och identitet. Den representerar en tid av teknisk innovation, fartfylld racing och dramatik.

Även om motorerna har tystnat, lever minnet av AVUS vidare. Den påminner oss om en era när fart var allt, och säkerhet kom i andra hand.

AVUS är ett stycke levande motorsporthistoria. Den visar hur racingbanor har utvecklats genom åren. Från livsfarliga fartvidunder till dagens säkrare anläggningar.

Berättelsen om AVUS är berättelsen om bilsportens utveckling. Från en tid när fart var allt, till en era där säkerhet står i fokus.

FÖRFATTARE